Frågor om rymden

rymden_raket_200 Har du funderat över något om rymden som du inte har hittat något svar på? Ställ din fråga till oss. Vi försöker svara på så många frågor som vi hinner här på denna sida.

Skicka din fråga här.

Fråga: Är det sant att man växer tre cm efter att man varit i rymden?

Svar: Det stämmer att man växer när man är i rymden. Eftersom det bara finns mikrogravitation och man svävar så trycks inte ryggraden ihop som den gör på jorden. Effekten blir att man växer några centimeter. Men när man kommer tillbaka till jorden så sjunker man ihop till normal längd igen.

Fråga: Vad kallas det lufthölje som finns runt jorden?

Svar: Det kallas för jordens atmosfär.

Fråga: Om Solen började växa ganska fort nästan nådde jordens bana på en timme, skulle något överleva på nattsidan då?

Svar: Inte särskilt länge i alla fall. Dels roterar jorden och nattsidan skulle sakta vändas mot solen, dels sprids värmen genom jordens atmosfär.

Fråga: Varför skickade man upp hunden Laika i rymden? Man visste ju på den tiden att man inte kunde andas i rymden och att man inte kan andas i rymddräkt hela tiden?

Svar: Forskarna ville testa hur en levande varelse fungerade i rymden innan man skickade upp människor i rymden. Laika hade inga problem att andas eftersom det fanns syre i rymdskeppet. Tyvärr dog Laika i rymden, men därefter har det flesta levande varelser faktiskt kommit tillbaka levande till jorden.

Fråga: Vad heter den största svarta hål man känner till? Suger en svart hål in saker eller råkar en stjärna bara åka in i svarta hålet?

Svar: Forskarna mäter svarta hål i hur mycket massa de innehåller. Det största man känner till idag väger 18 miljarder gånger mer än solen. Vi kan se ljus från material om åker in det svarta hålet som en kvasar och den kallas QJ287. Det svarta hålets gräns kallas för Schwarzshildradien (se förklaring längre ner) och diametern är 53 miljarder km.

Svarta hålets gravitationskraft avtar väldigt snabbt ju längre bort från det svarta hålet man kommer. Därför är det oftast stjärnor som råkar komma i en bana i mot det svarta hålet som åker in.

Fråga: Har Mars största måne Olympus Mons haft lavautbrott någon gång?

Svar: Ja, Olympus Mons har haft många utbrott de senaste hundra miljoner åren och kanske så sent som två miljoner år tillbaka.

Fråga: Hur kan forskarna veta vad som finns i en planet?

Svar: Med hjälp av mätningar av storlek, densitet, magnetfält och annat kan man räkna fram hur det borde vara inne i planet. Till exempel jordens magnefält (det som kompassen ställer in sig efter) tyder på att jorden har en järnkärna som genererar detta magnetfält.

Fråga: Hur stor är Saturnus måne Mimas största krater i diameter i kilometer?

Svar: Mimas största krater heter Herschel och är 139 km i diameter, vilket är väldigt stort i förhållande till månen som bara är cirka 400 km i diameter.

Fråga: Ungefär hur lång tid tar det att flyga raket till Sedna i 1 000 km/h från jorden?

Svar: Det är svårt att svara på eftersom Sedna åker i en avlång bana. Men det skulle ta mellan 1 300 år (närmaste positionen) och 16 600 år (positionen längst bort). För en raket är dock 1 000 km/h ganska sakta, de kan åka åtminstone 50 gånger snabbare så då tar resan 50 gånger mindre tid (26 år respektive 330 år).

Fråga: Hur hög är atmosfären på jorden, Mars, Venus och Saturnus måne Titan?

Svar: Det är svårt att mäta hur långt ut en atmosfär sträcker sig eftersom den sakta tunnas ut till rymden tar över. På jorden räknas det som att man är i rymden om man kommer över 100 km, men spår av atmosfären kan mätas till över 1 000 km höjd. På Titan kan man mäta atmosfären till ca 1 270 km höjd, på Venus till ca 350 km höjd och på Mars till ca 500 km höjd. Men det är alltså bara ungefärliga siffror.

Fråga: Hunden Laika var den första varelsen i rymden, men var Laika den enda hunden eller djuret i rymden?

Svar: Nej, det har varit sju hundar i rymden. Dessutom har det skickats apor, råttor, möss, marsvin, grodor, sköldpaddor, fiskar, insekter och räkor upp i rymden.

Fråga: Hur många minusgrader är det på dvärgplaneten Sedna?

Svar: Sedna är egentligen ingen dvärgplanet än. Den ligger väldigt långt ut i solsystmet och är svår att observera. Men kanske den kommer att bli en dvärgplanet när vi lär känna den lite bättre. Temperaturen uppskattas vara cirka -240°C.

Fråga: Om man hade en hink med vatten som var lika stor som solen, skulle solen släckas om man hällde hinken med vattnet på solen?

Svar: Svår fråga, men antagligen inte. Det finns väldigt mycket energi i solen som skulle koka bort vattnet innan den skulle slockna.

Fråga: Skulle människor, djur och växter överleva en resa in i ett svart hål? Kommer solsystemet att åka in i ett svart hål?

Svar: Nej, inget överlever en resa in i ett svart hål. Den starka tyngdkraften i det svarta hålet pressa samman allt till nästan ingenting. Allt blir flera hundra miljoner gånger mindre och tätarei ett svart hål. Vad forskarna vet idag är solsystemet inte på väg in i ett svart hål, men det är svårt att veta vad som händer om flera miljarder år.

Fråga: Finns en känd planet som heter Nibiru?

Svar: Nej, det finns det inte. Det är en skröna som att det skulle finnas en planet med det namnet.

Fråga: Varför tror rymdforskarna att solen om miljarder år blir en röd jätte?

Svar: Solens storlek är en jämvikt mellan gravitationen, som vill pressa samman solen, och strålningstrycket, som vill expandera solen. När solen omvandlat vätet i kärnan till helium börjar den omvandla helium till tyngre grundämnen. Men det kräver högre temperaturer, vilket ger högre strålningstryck och solen expanderar kraftigt och den blir en jättestjärna. Eftersom solens yttre delar blir tunnare sjunker temperaturen i solens yttre delar och den blir röd. Röda stjärnor är kallare än gula som är kallare än blå.

Fråga: Kommer det finnas något syre i rymden i framtiden?

Svar: Nej, det kommer det inte att finnas. Det allra mesta som finns i rymden är tomrum och av det som finns består det mesta av väte och helium. Syre står för en väldigt liten del av de ämnen som finns i universum. Det räcker inte alls för att fylla upp rymden.

Fråga: Hur många ringar har Saturnus?

Svar: Saturnus har tusentals ringar, men det är ingen som har räknat exakt hur många. Ringarna är indelade i 13 huvudringar som i sin tur är indelade i många mindre ringar. Några av ringarna ligger dessutom långt utanför den ring som man brukar se på bilder.

Fråga: Varför kommer solen att slockna?

Svar: Solen kommer att få slut på sitt bränsle. Solen "brinner" på ett annat sätt än eld. I solens mitt slås väteatomer samman till heliumatomer under högt tryck, men en liten del av vätet omvandlas till energi. Tillräckligt mycket energi för att solen ska lysa i drygt tio miljarder år. När vätet tar slut börjar helium att omvandlas till andra ämnen. Men det kräver högre temperaturer och solen sväller upp. Till slut har inte solen något bränsle och solens yttre delar kastas iväg och i mitten blir det en vit dvärgstjärna kvar som sakta kommer att slockna.

Fråga: Om det fanns liv på en planet, tror ni då om 200 000 år att vi kommer att utforska den?

Svar: Det beror helt på var den planeten ligger. Eventuellt kommer man att hitta enkelt liv på Mars eller på någon av Jupiters månar. Då kommer forskarna att kunna studera det livet. Men om livet upptäcks på en planet i ett annat solsystem blir det lite svårare. Vi kan få information genom att studera ljuset från planeten eller genom radiosignaler från rymdvarelser. Men att resa dit är mycket svårt. Till och med till den närmaste stjärnan förutom solen tar det tusentals år att åka. Kanske kan det gå lite snabbare i framtiden, men även då tar det många år att åka.

Fråga: Vad är en nebulosa?

Svar: Det är en samling gas eller stoft i rymden. En del av dessa är stjärnornas födelseplatser. Gasen och stoftet komprimeras och stjärnor och planeter bildas. Andra nebulosor (de planetariska nebulosorna) är sådant som stjärnor kastar iväg när de dör. Det kan sedan bli nya stjärnor. Gasen och stoftet återanvänds och det kallas det kosmiska kretsloppet. Läs mer om olika typer av nebulosor.

Fråga: Hur lång tid tar det för solljuset att komma till alla planeter i vårat solsystem?

Svar: Merkurius 3,2 minuter, Venus 6,0 minuter, Jorden 8,3 minuter, Mars 12,6 minuter, Jupiter 43,2 minuter, Saturnus 1 timme 19,3 minuter, Uranus 2 timmar 39,6 minuter, Neptunus 4,1 timmar (Pluto 5,5 timmar). Notera att detta gäller i medeltal och planeternas banor inte är helt runda. Ibland är avståndet något närmare solen och ibland lite längre bort. Det påverkar ljusets tid till planeterna en aning.

Fråga: Varför växer universum?

Svar: Universum började expandera från en liten punkt i det som kallas för Big Bang (den stora smällen) för 13,7 miljarder år sedan. En massa ny rymd skapas hela tiden som universum expanderar i. Forskarna förstår inte idag hur Big Bang gick till, men den skapade expansionen. Det som förbryllar forskarna idag är att expansion fortsätter i ökande takt! Det verkar finnas något som kallas för den mörka energin som gör att universum växer allt snabbare. Vad den mörka energin är för något har forskarna inte en aning om idag!

Fråga: Vad finns inuti ett svart hål?

Svar: Det vet man inte! När man försöker räkna ut vad som händer i ett svart hål får man bara en massa konstiga svar. Tyngdkraften övervinner allt i ett svart hål. Innanför en viss gräns som kallas för Schwarzschildradien kan man inte veta vad som händer. Inte ens ljuset orkar ut ifrån ett svart hål och därför kommer det ingen information ut. Det vi dock vet är att materialet som faller in blir väldigt litet. Hela jorden skulle tryckas ihop och bli 2 cm stor i ett svart hål, men fortfarande väga lika mycket! Men den skulle slitas sönder i småbitar på väg in i det svarta hålet.

Fråga: Vad händer när en stjärna faller?

Svar: Det är ju egentligen ingen stjärna som faller eftersom stjärnor är stora solar väldigt långt bort från jorden. Det är istället små sandkorn och gruskorn som kommer med flera mil per sekund in mot jordens luft. De kallas även meteorer. När de kommer in i jordens luft komprimas luften (tryck ihop) och blir så varm att gruskornet börjar brinna. Då syns de som stjärnfall/meteorer på natthimlen. Det är samma sak som händer i en cykelpump när man ska pumpa cykeldäcken. Luften komprimeras och blir varmare vilket känns utanpå cykepumpen.

Fråga: När vi åkte från Gävle nu ikväll mot Sandviken,såg vi ett klot som föll från himlen.Den hade färgen blå/turkos,den föll i rasande fart.Trodde först att det var ett stjärnfall,men det stämde inte in på färg och storlek.

Svar: Det är alltid lika svårt att säga vad det kan ha varit när vi får denna typ av frågor. Men om den syntes några sekunder och rörde sig ganska snabbt över himlen skulle det kunna ha varit ett stjärnfall ändå. Det finns de som lyser mycket starkt och som kallas bolider. En annan förklaring kan vara ett raketsteg eller annat rymdskrot som förintas när de förångas mot jordens atmosfär.

PS: Senare kom det uppgifter om att en starkt lysande meteor var synlig över södra Sverige. Läs mer.

Fråga: Kommer jorden att gå under någon gång?

Svar: Livet på jorden kommer definitivt att försvinna i och med att solen sakta kommer att växa när dess "bränsle" börjar ta slut. Då kommer det att bli för varmt att bo kvar på jorden, kanske redan om 500 - 1000 miljoner år. När solen sedan fortsätter att växa kommer den nästan att nå jordens bana. Men samtidigt förlorar den massa vilket gör att jorden flyttar sig utåt i solsystemet en bit. Troligen kommer alltså jorden att överleva men inte kunna ha något liv.

Fråga: Skiljer sig hastigheten på ljuset från en gul stjärna (som våran sol) och en röd dvärg stjärna? Med andra ord: skiljer sig frekvensen? Vad är skillnaden mellan de två "stjärnkategorierna"?

Svar: Nej, hastigheten är alltid densamma för ljuset, oavsett våglängd/frekvens på ljuset. Frekvensen/våglängden bestämmer vilken färg stjärnan har. En gul och en röd stjärna har alltså olika väglängd/frekvens och dessutom olika temperaturer. En röd stjärna är kallare än en gul stjärna som i sin tur är kallare än en blå stjärna. Vår stjärna solen är en ganska medelmåttig stjärna jämfört med de riktiga jättestjärnorna. De röda dvärgarna är mycket små och lätta stjärnor som det antagligen finns oerhört många av.

Fråga: Jag undrar om det finns lukter i rymden. jag läste för några år sedan om hur besättningen på en rymdstation kände en konstig lukt av själva rymddräkten när en annan besättningsmedlem återvände in efter utfört uppdrag. Det borde ju finnas lukter även i rymden tycker jag. Kan man påvisa det på nåt sätt?

Svar: För att det ska lukta måste det finnas något som luktar, det vill säga atomer eller molekyler. I rymden finns det i princip inga atomer och man kan säga att rymden är luktlös. Men där rymdsationen åker finns fortfarande en del atomer i jordens yttersta atmosfär och forskarna tror att det är ozon (en form av syre) som fastnar i rymddräkten och frigörs när man kommer in i rymdstationen. Det är troligen ozonet som astronauterna känner lukten av.

Fråga: Vad kan en meteorit vara värd? Jag har en som väger mellan 4-5 kilo och är inte lik dom jag har sett på bilder. Den är av någon form av metall och går ej att kapa med en rondell skiva, har testat med 2 st.

Svar: Är du säker på att det är en meteorit? För att kunna avgöra detta måste experter tillfrågas och som gör en analys. Men skulle det visa sig att det verkligen är en meteorit är den värd från 5 kronor per gram och uppåt. Men typen av meteorit avgör priset, ju sällsyntare desto dyrare.

Fråga: Då vi ser ljuset från en galax på låt oss säga en miljon ljusårs avstånd från oss, så ser vi den inte så som den ser ut idag, utan så som den såg ut för en miljon år sedan, när ljuset började sin färd mot jorden. Hur vet vi att den fortfaránde finns? Och om den fortfarande finns, är den väl rimligen ännu längre bort ifrån oss, eftersom universum expanderar i en accelererande takt.

Svar: Vi vet inte idag om en galax finns idag eftersom vi tittar tillbaka i en historiebok. Ju längre bort vi tittar, desto längre tillbaka i tiden tittar vi. Det händer till exempel att galaxer kolliderar med varandra och byter skepnad. Den galaxen vi tittar på från jorden idag kan alltså se helt annorlunda ut "idag". Det stämmer också att den är längre bort från oss idag och forskarna kan räkna ut hur pass längre bort den egentligen ligger.

Fråga: Jag har märkt att solen inte alltid står på samma ställe kl 12.00, d v s inte alltid i söder. Beror det på skottdagen, d v s att varje år är sex timmar längre än 365 dygn?

Svar: Nej, det beror på att jorden inte rör sig med samma fart runt solen samt lutningen av solens bana på himlen (ekliptikan). Sammanlagt gör dessa skillnader plus minus 16 minuter. Det är alltså skillnad på sann soltid och medelsoltid. Medelsoltid är en fiktiv sol som rör sig med jämn fart under året och som alltid står i söder kl 12.00. Läs mer här.

Fråga: När uppfann man teleskop? Vad händer om en stjärna ramlar ner på jorden? Kan en stjärna ramla ner på merkurius elller jorden?

Svar: Teleskopet uppfanns i början av 1600-talet av holländaren Hans Lippershey. En stjärna kan inte ramla ner på jorden eftersom de är solar precis som vår egen sol och ligger otroligt långt bort från jorden. Det som kallas stjärnfall är istället grus- och sandkorn som i hög fart gnids mot jordens luft och börjar brinna. Då ser vi dem som brinnande streck på natthimlen. De flesta brinner upp i jordens luft men några som är lite större faller ner på jorden. Men vi hittar bara en bråkdel av de som slagit ner på jorden. På Merkurius finns ingen luft så där kommer även de små stjärnfallen ner till marken.

Fråga: Såg en nyligen där man lekte med tanken att färdas med ljusets hastighet från jorden genom universum. En fundering som dök upp är om man då gör det, fördas i ljusets hastighet från jorden, om man då tittar bakåt mot jorden då borde man se samma ögonblick av jorden utan förändring? Eftersom att man färdas lika snabbt som "bilden" du såg när du startade.

Svar: Enligt teorin, ja. Men det du ser från rymdskeppet blir förvridet i dessa hastigheter så att allt samlas i en punkt framför dig, även det som du egentligen har bakom dig. Det blir svårt att urskilja jorden. Läs mer om detta här.

Fråga: Finns det någon speciell anledning till att Uranus månar är döpta efter Shakespeares karaktärer?

Svar: John Herschel (son till Uranus upptäckare Wilhelm Herschel) valde att döpa Uranus två första månar efter figurer i Shakespears pjäser istället för gamla grekiska mytologiska figurer. Sedan har man följt den traditionen när man upptäckt nya månar runt Uranus (med några undantag).

Fråga: Vad är ett svart hål?

Svar: I ett svart hål har tyngdkraften övervunnit allt och materien pressas samman otroligt mycket. Om jorden skulle hamna i ett svart hål skulle den bli som en pingisboll, cirka två centimeter, men fortfarande väga lika mycket. Tyngdkraften bli så stark att inte ens ljuset orkar ut från det svarta hålet. Allt som har kommit in blir kvar därinne.

Fråga: Tar rymden slut?

Svar: Troligen inte! De senaste resultaten tyder på att universum faktiskt är oändligt stort. Men det finns en modell av rymden där den inte är oändlig men där man ändå inte kommer till rymdens slut. Då får man tänka sig att man åker framåt så fort det går i miljarders miljarder år och sedan kommer man tillbaka till där man började, fast bakifrån! Det vore förresten konstigt med ett slut på universum, då skulle man ju fundera vad som finns på andra sidan slutet...

Fråga: Vad är en meteorit och hur har de påverkat oss och vår miljö? Är de farliga? Vart har de slagit ned? Får man ta hem en meteorit?

Svar: Meteoriter är sten- och järnbitar från rymden som kommer ner till jorden. De flesta stenarna är så små att de brinner upp när de kommer in mot jordens luft i hög fart. De kallas då för stjärnfall eller meteorer (inget "it" på slutet alltså). Många ton meteoriter kommer ner till jorden varje år utan att vi märker särskilt mycket utav dem. Några få av alla meteoriter som kommer ner till hos hittas och den som hittar en meteorit äger den. De slår ner överallt på jorden men på några ställen är de enklare att hitta. Det kan vara öknar och polarområden där de hamnar uppe på sand eller snö.

Några meteoriter är riktigt stora, men som tur är kommer de ner till jorden med väldigt långa mellanrum. Man behöver inte vara rädd att få en i huvudet i morgon! Dinosaurierna dog ut för 65 miljoner år sedan när den senaste riktigt stora meteoriten slog ner utanför Mexiko. Damm och aska revs upp och skymde solen i flera månader. Växterna slutade växa och det blev för ont om mat för de stora dinosaurierna. I Dalarna slog det ner en meteorit för 365 miljoner år sedan och bildade Siljansringen. Den var 4 km stor och gjorde en krater som är 5 mil bred. Sjön Siljan är ena kanten på kratern och bildar tillsammans med Orsasjön, Skattungen och Oresjön resten av kraterkanten.

Fråga: Det har vad jag förstått hittats vatten på mars. Mars har ju ingen atmosfär vad jag har förstått. Hörde för många år sedan, eller om jag tänkte det själv, att en idé var att skicka och spränga många atombomber på mars. Detta skulle skapa en atmosfär och på så sätt skapa en växthuseffekt och höja värmen där. Om man höjer värmen kanske vattnet tinar och kommer upp till ytan. Och genom det och andra insatser kanske man skulle kunna plantera träd eller växtlighet och skapa en positiv utveckling av liv. Skulle den här tanken ha en möjlighet att fungera i praktiken?

Svar: Mars har en atmosfär, även om den har en täthet som bara är en hundradel av jordens. För att Mars ska kunna bli beboelig måste luftrycket höjas kraftigt. Det finns enklare sätt att göra detta på än med atombomber. Ett sätt är att släppa ut supereffektiva växthusgaser i Mars tunna atmosfär som höjer temperaturen och smälter polarisarna. Detta höjer lufttrycket och skapar ännu mer växthusgaser i och med att polarisarna består av vatten och koldioxid. Så småningom kanske Mars kan bli beboelig.

Fråga: Hur många stjärnor finns det i vårt solsystem?

Svar: Vårt solsytem har bara en stjärna, nämligen solen. Den är ju precis som alla andra stjärnor, bara mycket närmare oss än de andra stjärnorna. Men i vårt stjärnsystem, vår galax Vintergatan, tror forskarna att det finns 300 000 000 000 stjärnor (300 miljarder)! Och i hela universum finns det minst 10 000 000 000 000 000 000 000 stjärnor, mer än antalet sandkorn på alla jordens stränder!